Nuu är det jullov =)

Skönt, nu kan man ta det lite lugnare, fasten man har saker och göra, så slipper man dra sig upp okristligt tidigt på morgonen iallafall.

Jag fick veta idag att jag fick MVG i slutbetyg i Psykologi A, känns jävla gött!

Ännu ett mvg och lägga på högen, och än har jag många chanser kvar att få mvg i andra kurser, ska bli skoj och se vart detta slutar =)

Hamnar jag på 16 poäng i snitt i slutändan, så är det inte så farligt ändå! =) Yay.

Men jag hoppas såklart på 17p, så jag kan söka in på socionom linjen sen på högskolan.



Är ju inte särskilt långt kvar nu, man börjar se slutet på detta!

Och detta trodde jag aldrig att jag skulle uppnå för 3 år sedan, så jag har gjort stora framsteg och är riktigt stolt över mig själv måste jag ju säga. (vilket inte är ofta det händer)

För tre år sedan var jag deprimerad och hade 90% frånvaro i skolan på gymnasiet, riskerade att gå IG i nästan alla ämnen, tills jag hoppade av, tog ett "sabbat år" fast bara i 6 månader.

(Det hade hänt massa skit i släkten och i familjen, övergrepp, droger och massa sånt skit, och det var inte direkt smågrejer, vad är det man säger? Murphys Law?).

Medan mina studievägledare ville att jag skulle praktisera hela den tiden, för fjuttsumman för 1050 spänn, då jag ska jobba precis lika mycket som varenda annan jävel.  alltså 40h veckan, men praktikanter får ju skitjobbet, så det är ju inte bättre.

På vilket jag svarade att jag hellre ligger hemma i soffan och skippar dom 1050 spännen, för dom klarar jag faktist mig utan.

Jag gick ju knappt upp ur sängen och mådde som satan själv bodde i min kropp, hoppar av skolan...
så ansåg jag mig faktist inte kapabel till att bli utnyttjad som praktikant i arbetslivet i 6 månader innan jag skulle börja skolan igen! (jag trodde ju att det skulle bli samma skit som med förra skolan, så det var ju inte mycket o se fram till.)

Och under dom 6 månaderna så blev jag av med depressionen och mådde bra, kände att jag var berädd att börja skolan igen, för det behövs ju trots allt.... Annars kommer man ingenstans här i världen.
Man kände en motivation till att lära sig, för trots allt...... så är kunskap makt.

Knowledge is power


Och ja, eftersom jag tyckte att det var roligt, jag hade kommit till en bra skola, och fick bra betyg så var det en stooor boost av mitt självförtroende.

Kan man så vill man, och jag kunde! jag kan!


Så ja, jag tycker att det hände för en anledning
jag blev deprimerad och hoppade av en skitig jävla skola, med skitig framtid och skitiga kommande betyg, där det högsta jag kunde hoppas på var kanske ett Godkänt eftersom jag aldrig gick på lektionerna...

För att sen börja på en annan skola där det går bra, har hittat lusten igen (Även om den sinar ibland)  och jag får bra betyg och kan bygga på min framtid, och det tror jag var meningen från hela början!

Allt händer för en anledning, är något jag verkligen tror på.






Kanske lite utelämnande, men jag orkar inte bry mig, jag vet vilka som läser bloggen. Och det här är ju trots allt min dagbok =)

Kram!